Kojägaren

Nu har vi haft två mycket händelserika dagar. Husse flög ner till Stockholm i fredags för att vara med på en konferens medan vi labbar och matte stannade kvar i Åre.

Igår morse sa matte: "Nu, labbar, ska vi ut i skogen". Sagt och gjort, vi packade en ryggsäck och så gav vi oss iväg till Brattlandsjön. Första delen av vandringen var supernajs men sedan blev det bara tuffare och tuffare. Det var blött och lerigt hela vägen. På bilden ser ni hur Smilla och jag står på en av alla myrar vi tog oss över. Vi blev bara smutsigare och smutsigare ju längre vi gick.




Till slut kom vi fram till Brattlandsjön. Då insåg vi att den tuffa vandringen hade varit värt vart enda steg.



Eftersom vi blivit så smutsiga så hoppade vi i vattnet och simmade av oss all smuts. Efter badet gick vi tillbaka hela vägen. Snacka om att vi var helt slut när vi kom hem till stugan. Vi sov hela kvällen sen. Vi gick inte ut ens när matte höll på att värma upp bastun och dörren stod öppen under den tiden.



I morse var det dags igen. "Nu ska vi gå Nordmittleden", sa matte. Sagt och gjort. Den var inte lika tuff som vandringsleden till Brattlandsjön utan den var väldigt promenadvänlig. MEN - vi blev tvugna att ta oss över en kohage och när kommit halvvägs såg vi en hel hjord med kor på andra sidan backkrönet. Smilla och jag kaxade upp oss ordentligt och började skälla på dem. Jag fick för mig att jag skulle försvara matte och Smilla och då helt plötsligt började monsterkossorna spring mot oss. Det var INTE kul. Jag måste erkänna att jag blev jätterädd och sökte skydd hos matte. Matte som är en tuff tjej motade bort dem så att vi kunde fortsätt gå över hagen. Jag höll mig bakom matte hela tiden. Jag liter inte på de där enormt stora monsterkossorna...

Här kommer han, kojägaren, Hobbe. Man skulle inte kunna tro att han sökt skydd bakom matte för en stund sedan...

Resten av vandringen smög vi på varandra. Smilla smög iväg och gömde sig och när jag kom lite närmare så skrek hon "Attack!" och så hoppade hon på mig. Sedan var det min tur att smyga på henne och attackera henne. Vi hade helkul!

Som om vi inte varit med om tillräckligt under denna vandring... På vägen hem blev vi tvugna att passera denna skärckinjagande vakthund... Det är många faror som lurar ut i skogarna i Åre...