Kungen av skogen

Äntligen är jaktkvoten fylld i våra skogar. Nu får jägarna inte jaga fler älgar i år. Det här betyder att vi kan återigen ta våra promenader i skogen och ingen är gladare över det än jag. Smilla och jag trodde inte det var sant när matte styrde stegen mot skogen i morse. När hon släppte oss lösa tog vi några riktiga lyckoskutt och sedan toksprang vi några varv runt tallarna.



Vi hittade en jättestor pinne som vi kånkade en bra bit tillsammans.



Som alltid när vi är ute med matte så ska det jobbas. "Ingen frukost förrän ni jobbat", säger hon alltid. I dag fick vi jobba med näsan. Flera gånger kastade matte ut en näve träningsgodis som vi fick nosa oss fram till. Och senare tränade vi på inkallning och på att stanna tills matte kallade in oss en i taget. Och på vägen hem fick vi gå fot, bredvid varandra. Vi mötte vår granne på hemvägen och hon tycke det var så imponerande att se oss komma travande bredvid matte, bog vid bog. Matte blev så stolt över oss att hon höll på att spricka.

Jag gillar inte älgar...

Vi går ut på två långa promenader varje dag och där emellan går vi ut på flera kortare bus-promenader. Men just nu är det lite bökigt med långpromenaderna som oftast tas i skogen. Det pågår nämligen älgjakt just nu här i Södermanland. Ska man ut i skogen får man ha på sig neonfärgad väst och fånig keps för att man inte ska bli tagen för en älg. "Över min döda kropp att jag tar på mig en sån fånig keps", sa husse bestämt häromdagen när matte föreslog det. Så just nu tar vi långpromenaderna inne i samhället vilket inte är speciellt roligt för då kan man inte springa lös och tokjaga varandra. Det enda roliga är att man får koll på alla andra jyckar som varit ute. Jag gillar inte älgjakten... Smilla säger att hon gärna skulle vara med men inte jag. Har aldrigt förtått det där med att nosa och spåra och jaga stora läskiga älgar.

Natti-natti-mys

Innan Hobbe går och lägger sig i sin korg så vill han mysa lite med husse.



Han kryper in under husses duntäcket och gosar in sig...




... och så vill han kramas och pussas lite. Vi har aldrig haft en så kramig hund förr. Vi är så ovana vid det så att vi blir alldeles tagna när han kryper upp i sängen eller famnen helt självmant. När han fått mysa en stund så går han och lägger sig hos tjejerna och suckar belåtet.

Jobba i trädgården

Nåja, jobba är nog lite att ta i. I vår familj så innebär det att vi klipper ner det som har vissnat och så kickar vi undan löven. "Det är bra för gräsmattan att löven ligger kvar", hävdar husse varje höst. Husse sitter hellre i solen och röker en cigarr och matte tar mycket hellre bilder på tant Jackie. Hobbe försöker förtvivlat få vara med på bild så han sticker in nosen rakt in i linsen. Han är sannerligen en riktigt liten linslus den där Hobbe.



Och labbarna, de leker hellre än att jobbar i trädgåren.



Mycket hellre.



"Kan man få lite fika, hörrni? Det där luktar gott kan inte jag också få? Fort innan Smilla ser! Ro hit lite macka nu! Hallå!!!"

"Om jag gör lite konster då? Kan jag inte få lite då? Snälla! Kolla vad söt jag är!"

"Du kan få en puss och en kram istället", sade matte. "Jag vill hellre ha en bulle, sade Hobbe.

Ta backup!

När husse bytte dator så hände något så att alla bilder på Smilla som valp försvann. Matte grät och husse ylade av sorg. Men för en vecka sedan skulle matte städa lite och hittade en gammal bärbar dator som ingen använder längre och i den hittade hon en kopia på hela mappen med bilderna på Smilla som valp. Vi jublade och ylade av glädje allihop. Här kommer nu några pärlor ur den återfunna skatten. Titta och njut!



Smilla biter i sin nya husses finger hemma hos Gammelmatte.



Smilla flyttar hemmifrån...




Smilla sträcker ut sig på mattan i köket.

Smilla får en puss av sin husse.

Ta backup på alla era bilder! Och vänta inte med det för länge. När man minst anar det så händer något och så är allt borta på ett ögonblick, bilder som aldrig går att återskapa.

"Lill-killen"

Så här mysigt låg jag i min mattes armar när jag var liten. Det var så skönt och jag sov så djupt så jag snarkade med öppen mun. (Det gör jag fortfarande, säger Smilla.)



Nu får jag inte plats i mattes armar längre men jag tycker fortfarande det är mysigt att krypa upp hos henne.

Man blir aldrig för stor för en kram.

Planering pågår

Igår hade de vår- och sommarplanering på mattes jobb. Det var så tråååååkigt så jag höll på att smälla av. De höll på med ett processchema och klistrade upp en massa fåniga lappar och pratade fram och tillbaka om ditt och datt. TRÅÅÅÅÅÅÅÅKIGT!

Så jag fick roa mig själv. Jag smög ut och snodde en gren från ett äppelträd och sekunden efter den här bilden togs så sprang Smilla fram och snodde pinnen och så toksprang vi runt prästgården tills vi stupade. Smilla vann visserligen men vad gör väl det bara man slipper ha trååååååkigt. Det är mycket roligare att springa än att planera.

När vi kom hem gick vi ut i skogen på en riktigt lång promenad. Till och med matte tyckte det var tokskönt.

Fotbollslabbar

När vi var med matte på jobbet sist så hittade vi en fotboll som vi fick lira med under lunchen. Smilla var jättetuff och snodde den från mig hela tiden. Jag som annars brukar ta bollen i besittning och sedan inte släppa den.

Det blev en stenhårdmatch som varade i en hel timme. Men det såg mer ut som en brottningsmatch än en fotbollsmatch.

Det gäller att inte ge sig. Båda var lika envisa. Undra vem vi har ärvt det av? Mor eller far?

Till sist så släppte Smilla bollen och jag satt med den och flåsade nöjt. Den som är enträgen vinner. Sedan sov vi hela eftermiddagen under mattes skrivbord och snarkade ikapp - som vanligt - så att matte och henne jobbarkompisar fick prata högre för att höra varandra.