Det är verkligen lika häftigt i fjällen som Smilla har berättat. Det första vi sprang på var en bäck som vi badade i. Det var lite halt på stenarna så jag fick hjälpa Smilla att komma upp. Husse stod redo för att hjälpa till om det behövdes - men det gjordet ju inte.
Vi vandrade längs med en led i flera timmar. Det var bara att följa pinnarna med röda kors på så kommer man fram, berättade Smilla.
Det var tufft att vandra så vi stannade efter ett tag för att äta lite lunch och för att vila oss en stund. Och det var verkligen som Smilla berättat, man får skinkmacka när man är ute på tur på fjället. Och inte vilken macka som helst, en tunnbrödrulle med basturökt skinka. Jo, jag tackar ja. Rullen försvann blixtsnabbt kan jag berätta. När jag vände mig om för att sno Smillas så var den också borta. Tusan också! Jag får vara med lite mer nästa gång.
Smilla bara satt och njöt efter tunnbrödrullen. "Ser du, Hobbe", sade hon. "Vissta är det fantastsikt!" "Ja", sa jag och så kastade mig på henne för att brotta ner henne. Det är extra härligt att brottas i fjällen...
Är fortfarande grön av avund...
SvaraRadera