Nu är det bara nio dagar kvar...

... tills vi åker upp till fjällen för att vandra. Jag frågade Smilla hur det är uppe i fjällen och då tittade hon drömmande på mig och sade: "Alldeles, alldeles underbart. Kommer du inte ihåg hur det var när vi var med matte i fjällen i höstas?" "Lite kanske", sade jag, "jag var ju bara tre månader då."



Jag minns att huset vi bodde i låg i skogen så vi hade öppna landskap och myrar rakt utanför dörren. Det luktade underbart där, en blandning av myr, barr och skog.



Jag minns att Smilla lärde mig att gräva upp rötter som hon tuggade på. Jag försökte men jag fick inte upp några. Får testa igen nu när vi kommer upp.



Jag minns att det var ganska kallt men att solen lyste vackert så att man fick långa skuggor.

Och på kvällen så såg det ut som om himlen stod i lågor. Suck, vad härligt det ska bli...