söndag 6 juni 2010

Äntligen är Smilla tillbaka!


Så här glad blev Matte när Smilla äntligen kom hem i fredags!
Visserligen är hon jättetrött och går både på antibiotika och hjärtmedicin, men hon tycker själv att det är superskönt att få vara hemma igen.


Å jag har oxå saknat henne jättemycket. Så när hon vilar i trädgården så vill man ju ändå ha lite kontakt.



Hon har blivit liten och tunn och ser rentav lite valpig ut.
Men vi håller med sköterskorna och veterinären på Bagarmossen som sa att hon är ovanligt söt och välproportionerlig...
För att inte tala om hur envis man måste vara om man överlever en kraftig blodförgiftning med hjärtkomplikationer och sönderfallande blodkroppar!

1 kommentar:

  1. Så tanig hon har blivit!!! Som hon har kämpat gumman... Vi är så glada för att hon lyckades, många kramar till Smilla (ja, och till er andra också)!

    SvaraRadera